Fantomenlogga

FAQ

SNF har nedan sammanställt svar på frågor många studenter ställer sig. Vilka mastersprogram kan jag välja och vilka kurser krävs för att komma in på dem? Vilka kurser kan jag välja och vad handlar de om? Vilka kan jag vända mig till om jag har frågor gällande diverse studiefrågor? Förhoppningsvis finner du svar på dina frågor nedan, annars är det bara att skicka iväg ett mail till snf@ftek.se


Valbara kurser på Teknisk fysik

Experimentell fysik 2 (TIF090 & TIF095)

Kurssida på ftek

Kursen är ett försök till nya former för undervisning i experimentellt arbete, där man har önskat komma bort från den traditionella laborationsformen och skapa något som bättre övar förmågan att lösa experimentella problem i samma anda som kursen Experimentell fysik 1. Vi bygger vidare på den kursen och ger tillgång till laboratorium och utrustning i minst tre hela dygn. Man skall använda kunskaper från tidigare teorikurser till att göra god experimentell fysik och tyngdpunkten ligger på noggranna mätningar, felanalys och teoretisk tolkning av resultaten. Vidare vill kursen ge en känsla för experimentellt arbete i allmänhet, för mättekniska problem och deras lösningar samt teknisk rapportering.

Skillnaden mellan baskursen TIF090 och tilläggskursen TIF095 är att fasta tillståndslaborationen endast ingår i TIF090 som en fjärde och valfri laboration.

Grundläggande datorteknik (EDA452)

Kurssida på ftek

Målet med kursen Grundläggande datorteknik (EDA452) är att teknologen skall förstå hur en dator är konstruerad, hur den fungerar och hur den assembler-programmeras. Kursen utgår från logiska grindar (AND, OR och NOT) som sammankopplas till större och större moduler. Under konstruktionsarbetet används först penna och papper för att bygga exempelvis ALU-modulen (beräkningsenheten) i processorn. Sedan testas modulen med hjälp av simulatorer. Därefter kopplas modulen upp i kurslabbet för att verifiera korrekt funktion. Slutligen koppas alla moduler samman till en komplett dator som programmeras för att styra en enkel realtidstillämpning.

Grundläggande stokastiska processer (MVE170)

Kurssida på ftek

Kursen utgör en introduktion till viktiga klasser av stokastiska processer inkluderande ett stort antal tillämpningsexempel som illustrerar dessa modellers teori och användande.

Du får en god förståelse av teorin för de stokastiska processer som figurerar i kursen inkluderande erfarenhet av analytisk problemlösning och numeriska datormetoder i anslutning därtill. Tilläggas som grundinformation utöver detta kan göras att stokastiska processer är funktioner i tiden som är påverkade av slumpen – som en vanlig stokastisk variabel X som fått ett tidberoende så den blir X(t) – ett stokastiskt värde för varje tid t.

Hållfasthetslära (MHA081)

Kurssida på ftek

I den klassiska mekaniken studerar man samband mellan krafter som verkar på en kropp och kroppens rörelse. Hållfasthetsläran kan sägas ta detta ytterligare några steg vidare: här vill man komma till klarhet med kraftvägarna genom kroppen och hur materialet deformeras på grund av dessa inre krafter. För att inte i onödan komplicera framställningen begränsar vi oss till fallet när (vektor)summan av alla yttre krafter på kroppen är noll(vektorn), dvs fallet med statisk jämvikt. Detta är också vad man vanligtvis stöter på i en grundkurs.

Så låt oss tänka oss en kropp som konstruerats för att ta upp någon form av belastning. Det kan vara bärande delar av en byggnad, bro eller fordon; en flygplansvinge; ett tryckkärl; en reaktorinneslutning; vad du vill. Om kraftsumman av de krafter som verkar på hela kroppen är noll, kan vi sluta oss till att vi har statisk jämvikt. I hållfasthetsläran är vi nu intresserade av om kroppen kommer att kunna bära upp belastningen utan att gå sönder.

Ett första steg är då att tänkas sig ett snitt genom kroppen, som delar den i två delar. Hela kroppen är i jämvikt så varje del måste också vara det, men summan av de yttre krafterna på en del är inte nödvändigtvis noll; alltså kan vi konstatera att det måste finnas krafter som verkar i det tänkta snittet. Dessa så kallade snittkrafter är resultanter till (mekaniska) spänningar som är fördelade över snittytan (kraft/ytenhet); spänningarna i sin tur uppkommer därför att materialet deformeras. Det är oftast dessa spänningar vi vill kunna beräkna eftersom de avgör om materialet kommer att hålla eller inte. Vanliga konstruktionsstål klarar t.ex spänningar på 180-1000 MPa (beroende på legering).

Vanligen är antalet obekanta snittkrafter fler än antalet tillgängliga jämviktsekvationer, så Newtons lagar måste kompletteras med dels någon konstitutiv lag, dels kinematiska samband. En konstitutiv lag ger sambandet mellan deformation och spänning. Kinematiska samband beskriver hur deformation förhåller sig till förskjutningar; om två punkter som ligger nära varandra förskjuts olika, kommer materialet mellan dem att tänjas ut (eller pressas ihop) samt i ett allmänt fall även att skjuvas.

De tre grundsambanden jämvikt, konstitutiv lag och kinematik kan kombineras och man får då en eller flera differentialekvationer. Kan man formulera randvillkoren kan dessa lösas, analytiskt eller approximativt med finit elementmetod. Lösningen kan användas för att avgöra om vår lastbärande kropp kommer att hålla eller inte.

Beskrivning ovan tog sin utgångspunkt från att vi ville komma åt spänningarna för att kunna avgöra om vår struktur kommer att klara av belastningen, men saker kan gå sönder på flera olika sätt, vilket också behandlas i hållfasthetsläran. Deformationerna kan bli så stora att geometriförändringarna gör strukturen obrukbar även om materialet fortfarande håller ihop. Slanka strukturer som utsätts för stora tryckbelastningar kan bli instabila; till exempel kan pelare med stora axiavlbelastningar knäcka ut i sidled (tvärs belastningen). Föremål som utsätts för laster som varierar i tiden och där lastamplituden inte är försumbar jämfört med medelbelastningen, kan gå till utmattningsbrott. Ett sådant börjar vanligtvis vid en lokal svaghet (t.ex slagginneslutning i materialet) som växer till en makroskopisk spricka. Sprickan kan sedan växa lite under varje lastcykel, tills den når någon kritisk längd där den propagerar med en hastighet som är ungefär lika stor som ljudhastigheten i materialet.

Högfrekvensteknik (EEM021)

Kurssida på ftek

Kursen avser att väcka intresse för, samt ge en nödvändig grund för, förståelse och beskrivning av högfrekventa elektromagnetiska vågfenomen och exemplifiera dessa inom moderna tillämpningar till exempel fiberoptik, laserteknik, mikrovågsteknik och mikroelektronik. Studenterna ska lära sig använda Maxwells teori för att lösa elektromagnetiska problem med nära anknytning till tillämpningar och forskning och ska tillägna sig en utökad teoretisk grund som de senare kan specialisera till olika tillämpningsområden (till exempel fotonik, mikrovågsteknik etc).

Matematisk fysik (FTF131)

Kurssida på ftek

Kursen ger en repetition och fördjupning av de begrepp och metoder från tidigare matematikkurser vilka är särskilt användbara för fortsatta fysikstudier. Kursen introducerar också en del nytt material – av relevans särskilt för studier i kvantfysik – bland annat teorin för Hilbertrum, och grupp- och representationsteori.

Objektorienterad programvaruutveckling, fortsättningskurs (TDA550)

Kurssida på ftek

Programvaruutveckling är centralt för en civilingenjör inom informationsteknik. Kursen ska ge fördjupade kunskaper om objektorienterad programmering. Efter genomgången kurs skall studenten känna till mer sofistikerade koncept och tekniker som är speciellt användbara för att utveckla större programvaruapplikationer. Kursen skall utveckla studentens förmåga att utifrån genomgången teori värdera olika programmerings- och designmässiga kvalitéer, t ex med avseende på utbyggbarhet, testbarhet, återanvändbarhet och underhåll. Kursen skall även träna upp kompetenserna problemlösning, modellering samt ingenjörsmässighet (kompetenserna beskrivs närmare i programplanen).

Partiella differentialekvationer (TMA690)

Kurssida på ftek

De flesta partiella differentialekvationer (PDE) går inte att lösa explicit utan måste lösas med numeriska metoder. Att försöka lösa en PDE numeriskt är dock bara meningsfullt om i) lösningen existerar ii) lösningen är entydigt bestämd iii) lösningen beror kontinuerligt på begynnelse- och randvillkor. Om i), ii) och iii) är uppfyllda är ekvationen välställd. I kursen lär man sig den grundläggande teorin om PDE och i synnerhet diskuteras vilka PDE som är välställda. I kursen lär man sig också att lösa ekvationerna numeriskt med hjälp av finita elementmetoden. Denna metod är vanligt förekommande i industrin. Kursen är dock i huvudsak en teoretisk kurs.

Planeternas fysik (RRY120)

Kurssida på ftek

I kursen ges möjlighet att äntligen applicera fysiken från grundkurserna för att beskriva och förstå det komplexa system som en planet och dess omgivning utgör. Vi diskuterar hur man kan organisera observerbar information om allt från jorden via meteoriter till exoplaneter för att dra slutsatser om hur planetsystem bildas, och studenterna får fokusera på ett självvalt problem från planetforskningens framkant i individuella projekt.

Reglerteknik (ERE091)

Kurssida på ftek

Kursen i reglerteknik lär ut de grundläggande principerna som behövs för att kunna reglera processer på ett autonomt sätt. Kursen introducerar begreppet återkoppling där en mätbar utsignal från ett system används, genom återkoppling, för att styra systemet i fråga enligt fastställda krav. Under föreläsningarna förklaras de matematiska grunderna inom reglerteknik medan räkneövningar och laborationer hjälper studenterna att tillämpa teorin i praktiken.

Speciell relativitetsteori (FUF045)

Kurssida på ftek

Folk brukar betrakta relativitetsteori som något som handlar om rymdskepp som färdas med nästan ljusets hastighet, “paradoxer” om tvillingar som åldras i olika takt, eller bilar som inte kan parkeras i ett garage… Jag är helt ointresserad i detta.

Speciell relativitetsteori är istället ett av de mest etablerade ämnen i fysik som används dagligen och utan paradoxer i optik, klassiskt elektromagnetism, kärnfysik, partikelfysik, astronomi och så vidare.
Vi ska lära oss att med hjälp av teorin formulera och lösa konkreta problem inom dessa områden.
Föreläsningarna kommer baseras på problemlösning vilket innebär att det bli en hel del självstudier i teori. Vi ska ha salstenta utan bok, men jag lovar att den inte kommer bli en överaskning kunskapsmässigt; ni kommer att få en lång lista förvalda övningar, och salstentan kommer endast att handla om någon av dessa.

Strömningsmekanik (TME055)

Kurssida på ftek

Strömningsmekanik är ämnet som behandlar gasers och vätskors (fluiders) rörelse. Relevanta problem som kräver kunskaper i strömningsmekanik finns praktiskt taget överallt, såväl i naturen som i industrin. Några exempel är strömning runt fordon och flygplan, i kemiska reaktorer och rörsystem, i energiomvandlingssystem och så vidare. Samtidigt finns ett flertal viktiga olösta frågor kvar inom den teoretiska strömningsmekaniken (Vilka begränsningar har kontinuumteorin? Hur kan man beskriva turbulens matematiskt? Vilka egenskaper har de PDE:er som dyker upp i strömningsmekaniken?). Kursen behandlar både ingenjörsmässiga sätt att analysera strömningsmekaniska problem och djupare teoretiska resonemang kring beskrivningen av fluiders rörelse. Kursinnehållet ger en god grund att stå på inför eventuella fortsätta studier av exempelvis CFD (computational fluid dynamics), mass- och värmetransport och/eller flerfasströmning.


Valbara kurser på Teknisk matematik

Parallell programmering (TDA383)

Kurssida på ftek

I kursen parallell programmering så syftar “parallell” på att “genomföra eller förekomma samtidigt” där man alltså delar upp ett problem i mindre delar och beräknar dessa parallellt. Parallell programmering spelar därmed en viktig roll när man arbetar med system såsom operativsystem, system i realtid, människa-datorinteraktioner, multi-core och multi-processor computing. Detta förkommer naturligt överallt i världen och är därmed viktigt vid realistisk modellering, till exempel vid modellering av biologiska och ekonomiska system. Denna kurs ger därmed en introduktion till problem som är vanliga inom dessa områden och lär dig att använda begrepp och tekniker som erbjuds av moderna språk för parallell programmering. Du kommer inte enbart lära dig att skriva parallella program utan även lära dig att identifiera synkroniseringsproblem och resonera kring korrektheten, tydligheten och effektiviteten av de lösningar som du designar.

Kursen parallell programmering krävs inte för något masterprogram men är intressant för den som vill läsa Complex Adaptive Systems (MPCAS) eller andra masterprogram inriktade på datorvetenskap.

Strömningsmekanik (MTF052)

Kurssida på ftek

Kursen strömningsmekanik syftar till att ge förståelse om både fysikaliska strömningsfenomen och metoder för att kunna lösa tekniska problem som involverar strömning av gaser och vätskor. Kursen kommer gå igenom grundläggande begrepp inom strömningsläran och du kommer lära dig olika ekvationer och modeller som används för att beskriva beteendet hos fluider och gaser. Andra begrepp som kommer tas upp är turbulens, gränsskikt och kompressibel strömning (stötar, dysor, m.m.). Kursen kommer även innehålla praktiska tillämpningar som till exempel strömning över plana plattor, rörströmning och strömning kring kroppar.

Strömningslära har tillämpningar vid beräkning av strömning över enklare geometrier så som plattor och rör, flödet kring externa kroppar med hjälp av empirisk data, förhållandet i dysor som bland annat används inom jet- och raketmotorer, samt intern strömning i rör av olika tvärsnittsgeometrier. Dessutom ger kursen dig grundläggande kunskaper om hur man sätter upp och genomför numeriska beräkningar på strömningsfall (Computational Fluid Dynamics).

Strömningsmekanik krävs för att få läsa masterprogrammet Applied Mechanics (MPAME), Sustainable Energy Systems (MPSES) och Naval Architecture and Ocean Engineering (MPNAV).

Reglerteknik (SSY310)

Kurssida på ftek

Kursen reglerteknik lär dig grundläggande tekniker som krävs för att reglera processer på ett självgående och automatiskt sätt utan att det krävs något mänskligt ingripande. Kursen introducerar därmed principen av återkoppling genom mätningar för att åstadkomma stabilitet och prestanda hos ett system. Föreläsningarna är till för att förklara grundläggande matematiska reglertekniker och laborationerna hjälper dig sen att förstå dessa teorier.

Krävs för masterprogrammet System, Control and Mechatronics (MPSYS) och Communications Engineering (MPCOM).

Linjär och heltalsoptimering med tillämpningar (MVE165)

Kurssida på ftek

Denna kurs beskriver med hjälp av fallstudier hur man kan modellera och lösa praktiska beslutsproblem. Några exempel på problemställningar som behandlas i kursen är optimering av energisystem, produktions- och underhållsplanering, optimering i nätverk, optimering inom transport, samt optimering av flera mål.

De matematiska modeller som används är av typen linjär optimering med eller utan krav på att variablerna antar heltaliga värden. Algoritmer för lösning av modellerna inkluderar simplexmetoden för linjärprogrammering, heuristiker, och branch-and-bound för heltalsoptimering.

Studenterna genomför ett antal projekt där specifika problemställningar modelleras matematiskt, implementeras i mjukvaruprogram, löses och analyseras.

Tillämpningar finns inom exempelvis produktionsplanering, ruttplanering inom både person- och godstransport, energiproduktion, investeringsproblem, strålbehandling (radioterapi) och mycket mer.

Kursen krävs inte för att läsa något masterprogram men är intressant för Complex Adaptive Systems (MPCAS), Engineering Mathematics and Computational Science (MPENM) och System, Control and Mechatronics (MPSYS). TM-studenter ska läsa antingen MVE165 eller TMA947 (Olinjär optimering) för att få ta ut en examen i Teknisk matematik.

Partiella differentialekvationer (grundkurs) (TMA372)

Kurssida på ftek

Kursen handlar om konstruktion och analys av finita elementmetoden av partiella differentialekvationer. Partiella differentialekvationer uppstår vid modellering av fysikaliska fenomen såsom konvektion, diffusion, absorption samt beskrivning av fasrummets tidsutvecklingen för fysikaliska storheter som temperatur, vågamplitud, elektromagnetiska fält m.m. I kursen så studerar vi effektivitet och tillförlitlighet av numeriska metoder, mestadels finita element-approximationer (där man uppskattar lösningen av ekvationerna med styckvisa polynom) med optimal konvergens. Grovt förklarat ersätter vi lösningen i ett oändligt dimensionellt vektorrum med en approximerad lösning i ett finit dimensionellt rum som är valt på ett smart sätt.

Partiella differentiallekvationer är väldigt användbart och kan tillämpas i väldigt många områden inom vetenskap och teknik.

Krävs för att få läsa masterprogrammet Applied Mechanics (MPAME). Kursen är intressant för dig som kan tänka dig att läsa masterprogrammen Engineering Mathematics and Computational Science (MPENM) och Applied Physics (MPAPP) men är även användbart för flera masterprogram med inriktning på bland annat elektronik, mekanik och kemi. TM-studenter ska läsa en kurs om partiella differentialekvationer för att få ta ut en examen i Teknisk matematik.

Hållfasthetslära och maskinelement (TME061)

Kurssida på ftek

Hållfasthetslära är ett grundläggande ingenjörsämne som behandlar sambandet mellan mekaniska krafter och deformerbara kroppar. Typiska beräkningar innefattar spänningar (materialets ansträngning) och deformationer som används för dimensionering (design) av strukturer. Inom kursen studeras grundläggande strukturelement såsom stänger, axlar och balkar. Kursen ger också en kortare introduktion till strukturmekanik och finita elementmetoden som kan användas för mer generella strukturer. En överblick ges också över olika maskinelement såsom skruvförband, fjädrar och lagringselement. Kunskaper från hållfasthetsläran används för att dimensionera maskinelementen. Tillämpningar ges i maskinelementdelen: skruvförband, fjädrar och lagringselement. Men även hållfasthetsläran ger grundläggande kunskaperna som behövs för att bli en beräkningsingenjör inom solidmekanik.

Kursen krävs för att få läsa mastersprogrammen Applied Mechanics (MPAME), och Naval Architecture and Ocean Engineering (MPNAV).


Ackrediterade mastersprogram och behörighetskrav

 

Applied Mechanics – MPAME
F Hållfasthetslära, strömningsmekanik, partiella differentialekvationer
TM Hållfasthetslära, strömningsmekanik, partiella differentialekvationer

 

Applied Physics – MPAPP
F Garantiplats
TM Har behörighet

 

Biomedical Engineering – MPBME
F Har behörighet
TM Har behörighet

 

Communication Engineering – MPCOM
F Reglerteknik
TM Reglerteknik

 

Complex Adaptive Systems – MPCAS
F Garantiplats
TM Garantiplats

 

Computer Science: Algorithms, Language and Logic – MPALG
F Har behörighet
TM Har behörighet

 

Engineering Mathematics and Computational Science- MPENM
F Garantiplats
TM Garantiplats

 

Industrial Ecology – MPTSE
TM Har behörighet

 

Innovative and Sustainable Chemical Engineering – MPISC
TM Har behörighet

 

Lärande och ledarskap – MPLOL
F Har behörighet
TM Har behörighet

 

Materials Engineering – MPAEM
F Har behörighet

 

Nanotechnology – MPNAT
F Garantiplats

 

Naval Architecture and Ocean Engineering – MPNAV
TM Hållfasthetslära, strömningsmekanik

 

Nuclear Science and Technology – MPNUE
F Garantiplats

 

Physics and Astronomy – MPPAS
F Garantiplats
TM Kvantfysik

 

Quality and Operations Management – MPQOM
TM Har behörighet

 

Sound and Vibration – MPSOV
F Har behörighet
TM Har behörighet

 

Sustainable Energy Systems – MPSES
TM Energiteknik och miljö, Energiomvandling/Värmeöverföring, Strömningsmekanik

 

Systems, Control and Mechatronics – MPSYS
F Reglerteknik
TM Reglerteknik

 

Wireless, Photonics and Space Engineering – MPWPS
F Garantiplats
TM Har behörighet

 


Nyckelpersoner

På administrationen för Chalmers utbildningsprogram i Teknisk fysik och Teknisk matematik finns det en rad funktioner som man som student kan komma i kontakt med. Här nedan redogör vi för vilka som är programansvariga, studiesekreterare och studievägledare, och vad som skiljer dessa åt.

Jana Madjarova - Programansvarig för Teknisk fysik


Jana Madjarova

Programansvarig för Teknisk fysik

Jag är biträdande professor i matematik vid Institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers/GU. Min doktorsavhandling handlade om fullständigt icke-linjära elliptiska PDE. Tyvärr är det länge sedan jag forskade aktivt, nuförtiden arbetar jag med undervisning, uppdrag inom utbildningen, och Skolornas matematiktävling.

Min bakgrund är ganska brokig. Jag är av blandad härkomst, en kvarts rysk, resten bulgarisk, med en gnutta ungerskt blod som krydda. Jag är uppväxt i Bulgarien och Sverige. Jag läste matematik vid Sofias universitet och disputerade där. Sedan 1991 arbetar jag på Chalmers och sedan 1992 undervisar jag på Teknisk fysik.

Jag tar mitt uppdrag som programansvarig på stort allvar. Om man bortser från en del rent administrativa aspekter anser jag att mina främsta uppgifter är att blanda förvaltning och utveckling i lagom stora mängder för att upprätthålla programmets höga kvalitet, att göra mitt bästa för att få samarbetet mellan ledning, lärare och studenter att fungera och för att tydliggöra att vi arbetar mot samma mål, samt att finnas där för de studenter som behöver min hjälp och mitt stöd, med vad det än må vara.

Hittills tycker jag det har fungerat, och jag hoppas det fortsätter så. Studenter är alltid välkomna till mig med åsikter, förslag och problem, eller om de bara behöver någon att prata med.

Johan Jonasson - Programansvarig för Teknisk matematik


Johan Jonasson

Programansvarig för Teknisk matematik

Jag är en professor i matematik, med sannolikhetsteori som huvudsakligt forskningsfält. En gång i tiden var jag student på matematikprogrammet på GU. Därefter blev jag doktorand och senare lektor i matematik. Jag har varit Göteborg trogen under min karriär.

Mina sysslor med programmet varierar över året. En del av året kan det handla om att fastställa kursutbud och kursplaner, en annan del av året kan det handla om att skriva budget, ytterligare en annan del om att fastställa vilka kandidatarbeten som ska vara öppna för programmet. Hela tiden är det möten med olika syfte. Det handlar om PA-möte på KFM-området, möten med de olika studentorganisationerna, kursnämnder och överenskommelsemöten med institutionerna. Min huvuduppgift är att hela tiden värna om programmets kvalitet; att se över kursutbud och undervisningsmetoder, hela tiden med öppenhet för förändringar.

Det som man som student främst kontaktar sin PA för är när man vill gå en annan väg än den vanliga genom sina studier och undrar vad som är möjligt och vilka dispenser man kan få. Man är naturligtvis alltid välkommen med villka frågor som helst, allt från åsikter om programmet och dess kurser till den egna livssituationen. Om man råkar komma till mig med en fråga som ligger utanför mitt område, hjälper jag med att hänvisa till rätt person.

Bengt-Erik Mellander - Utbildningssekreterare


Bengt-Erik Mellander

Utbildningssekreterare

Jag är biträdande professor i fysik vid Chalmers, jag jobbar med undervisning, forskning och administration, det senare i min funktion som utbildningssekreterare för F och TM samt för mastersprogrammen Applied Physics, Physics and Astronomy och Complex Adaptive Systems. Jag har en bakgrund som doktor och docent i fysik vid Göteborgs Universitet, jag är anställd vid Chalmers sedan urminnes tid men har också jobbat vid University of Illinois at Urbana-Champaign och vid Department of Scientific and Industrial Research i Nya Zealand.

De dagliga sysslorna vid programmen handlar mycket om utbildningsadministration och undervisning. Som utbildningssekreterare jobbar man i samverkan med lärare, studievägledare, programansvariga och utbildningsområdesansvarig med program- och utbildningsplaner, kurs- och programbudget, kursutvärderingar, kursval, dispenser, examensfrågor m.m.. Som student kan man t.ex. komma till mig för att få kursvalet godkänt då man reser utomlands på ett utbyte och få tillgodoräknanden när man kommer hem igen. Vidare, om man har funderingar vad gäller examenskraven och om man uppfyller dem eller om utbyten av kurser, tillgodoräknanden, kursutvärderingar eller dispenser kan man också komma till mig. Jag tar också hand om individuella studieplaner för studenter som bytt program till F eller TM. Detta är ett urval av de vanligaste frågorna som förekommer, alla frågor är välkomna även om de ibland hänvisas vidare till studievägledare eller programansvariga.

Sonja Göc - Studievägledare

Sonja Göc

Studievägledare

Till mig kan ni komma med alla frågor som rör er vardag och era studier. Den vardag ni har påverkar era studier. Om det är så att det finns frågor eller bekymmer som inte vi kan hjälpa till med, vet vi vart du, eller vi tillsammans, kan vända oss för att du skall få så bra stöd eller information som möjligt.

Vägledning handlar om att lyfta fram individens förmåga att göra medvetna val och fatta självständiga beslut, samt att öka studentens medvetenhet om det egna ansvaret. I vägledningssamtalen vävs information om studier, yrkesval, karriär och personliga förutsättningar samman. Samtalen hjälper dig att fatta självständiga beslut om dina studier och din studiesituation.

Studievägledningen ingår i Chalmers studiesociala nätverk. Där ingår även stödfunktioner som kurator, samordnare för studenter med funktionsndesättning, jämställhets- och likabehandlingskoordinator samt Career Service.

Jag träffar er studenter i enskilda möten och i grupp, t.ex. i mottagningsarbetet, på programråd med mera. Jag sitter i Fysikhuset, på andra våningen. Välkommen att maila eller ringa, så hittar vi en tid att ses.